Athen och Spartas styre

De två största stadsstaterna i antikens Grekland var Athen och Sparta, de här var även de två mäktigaste stadsstaterna. Den största skillnaden mellan Athen och Sparta var deras styre, Athen var en självklar demokrati medans Sparta var mer åt en diktatur.  Även fast det bara var män som hade rösträtt och politiska rättigheter räknades Athen ändå som en demokrati, inte heller slavar hade  politiska rättigheter. Närmare 40 000 av Athens befolkning på 300 000 invånare hade rösträtt, alla män. Några män valdes ut genom lottning till ämbetsmän som skulle kunna genomföra och organisera alla beslut.  Sedan fanns ett råd som tog alla beslut, rådet bestod främst av inflytelserika män. Det fanns även en folkförsamling som motsvarar riksdagen i dagens Sverige. Genom direkt demokrati kunde medborgarna som i det här fallet var en viss del män också påverka.

I Sparta däremot användes en typ av diktatur. Det var främst två kungar som styrde men som i Athen fanns det även ett råd, en folkförsamling och några ämbetsmän.  Skillnaden var att man hade en elit som kallades för ”Spartiaterna”, Spartiaterna höll de så kallade heloterna som slavar. Heloterna utgjorde 90% av befolkningen och det var de som skötte jordbruket i Staden. I Sparta hade man en enklare livsstil än vad man hade i Athen, tack vare deras starka militäriska övertag var Sparta tillsammans med Athen de mäktigaste stadsstaterna.

Många av de politiska nyckelorden kommer just från antiken. Demokrati kommer från det grekiska ordet demon som betyder folk och kratein som betyder härskare och det är just det som demokrati handlar om, folkstyre. Demokratiska beslut tas oftast beroende på vad majoriteten tycker. I politik finns två typer av demokrati, direkt demokrati och indirekt demokrati. Direkt demokrati är när alla får vara med och bestämma bland annat med folkomröstning men det kan också vara till exempel handuppräckning. Indirekt demokrati är när man väljer ut representanter som får ta besluten. Ett annat ord för indirekt demokrati är representiv demokrati.  

Ett annat politiskt ord som kommer från antiken är monarki. Monarki är när man har ett kungligt styre, alltså att man har en drottning, kung eller kejsare som regerar.  Sverige är ett exempel på monarki även fast kungahuset inte har någon makt i de politiska frågorna.  Det som är speciellt i en monarki är att man ärver makten, oftast är det äldsta barnet som får ärva tronen.

Diktatur är också ett ord från antiken som betyder att en person eller en grupp har all makt. Till skillnad från monarkin är en diktatur i de flest fall en tidsbegränsad period men det finns också diktatorer som ärver sin makt likt i monarkin. Det var främst i antiken som en diktatur med tidsbegränsad regeringsperiod förekom. I det romerska riket var en diktatur en laglig form av regim men numera syftar en diktatur mer på en olaglig form av styre.

Folkförsamling är en typ av riksdag, i antikens Grekland bestod folkförsamlingen av en grupp fria män som tillsammans tog beslut och stiftade lagar. Männen samlades på en kulle intill varje månad, alla hade varsin åsikt och de fick säga vad de ville så att de tillsammans kunde diskutera. Sedan fanns det också ett råd som i huvudsak hade den största makten. Rådet tog besluten med hjälp av de andra makthavarna. I antiken bestod råden bara av män, ofta rika med högt inflytande.

 

Det var främst männen som hade makten i Athen och Sparta, och det tack vare deras rösträtt. I Athen hade bara män som var födda där rösträtt. Män som bodde i Athen men inte var född där hade inte heller någon rösträtt.  Slavar hade inte heller någon rösträtt eller politiskt inflytande varken i Athen eller i Sparta.  I Sparta hade bara inflytelserika män rösträtt och dom hade bara möjlighet att rösta ja eller nej på kungarnas och rådets beslut. I Sparta fanns även så kallade periokier som bytte ut sin rösträtt, oftast mot mat.  Heloterna som var jordbrukare hade inte heller rösträtt i Sparta även fast de utgjorde 90% av befolkningen. 

I dagens Sverige har alla över 18 år rösträtt men i Athen som var en självklar demokrati hade varken kvinnor eller slavar rösträtt. I Sparta hade bara en jätteliten del av folket rösträtt och de som fick bestämma var rådet och kungarna.  Men idéen om att folket skulle få vara med och bestämma gjorde i alla fall Athen till en demokrati.  En sak som styret i dagens Sverige och i antikens Grekland har gemensamt är att barn inte har någon rösträtt, en annan likhet mellan antiken och dagens samhälle är att män har den största makten i samhället.

/Ture 7A