Antikens grekland uppdrag 5

uppdrag 5:

ca år 400 före Kristus hotade Grekland av det persiska riket som växt mycket. Grekland lyckades besegra perserna år 490 före Kristus men, men år 480 före Kristus skickade perserna en ännu större arme som grekernas arme inte kunde hålla. perserna kom in i Aten och brände ner staden. kriget mot perserna gjorde så att stadsstaterna samarbetade mer men Aten och Sparta började strax därefter kriga om vem som var mäktigast, och kriget slutade med Atens nedslag år 405 före Kristus.

 

på 300 talet före Kristus tvingade Greklands stadsstater in ett förbund med Makedonien. Makedonien hade byggt upp en stor arme som med Grekland vann massa krig. När Alexander dog år 323 före Kristus delades han stora rike upp. Tiden efter han dog kallas hellenismen den började år 323 fr kr och slutade år 31 fr kr. det var under den tiden grekisk kultur spreds i samhället och grekiska sätt att organisera.

 

antikens grekland uppdrag 4

uppdrag 4:

i den grekiska mytologin trodde folk på de olika gudarna som bodde på berget olympus. De kunde bege sig ner till folket och hjälpa dom eller straffa dom. De som var hjältar var oftast barn till gudar. Några gudar var:  Zeus, Poseidon, Hades, Apollon, Afrodite, Dionysos och Athena.

 

Zeus

zeus var himlens och gudarnas konung. han var den som härskade  i himlen inom Grekisk myterologi. Han brukade kallas för Dias som kommer från Dyaus som betyder himmel.

 

Poseidon

hade kontroll över vatten  och berg. han brukade kallas för havets gud och solguden.

 

Hades

hades var dödens och underjordens gud. han ansågs som kall och sträng. som underjordens gud styrde han över de döda och mineral rikedomarna

 

Apollon

ansågs som ljusets och konsternas gud

 

Afrodite

var kärlekens gudinna och var även skönhetens gudinna. hon var dyrkad av sjömännen

 

Dionýsos

fruktbarhetens gud

 

Athena

krigsgudinnan och beskyddare för konst. hon ansågs som målmedveten

Antikens Grekland

Uppdrag 7

Homeros: En författare som hette Homeros sägs ha skrivit Iliaden och odyssén. Dagens forskare är inte helt säkra på att det är han som skrivit verken. Hanns böcker har blivit klassiker. Spänningen, kärleken och äventyren sägs ha påverkat våra framtida författare.

Euripides: var en grekisk författare som skrev teaterpjäser. Han levde under antiken omkring 480 f.kr till 406 f.kr. Han skrev många tragedier. Tragedier är allvarliga pjäser med sorgliga slut.

/Tuva

Antikens Grekland

Uppdrag 6

OS är ett arv från Grekland. En olympiad var tidsperioden på 4 år, som var mellan de stora idrottstävlingarna som anordnades i Olympia. De olympiska spelen hade en viktig uppgift. Den viktiga uppgiften var att ena det grekiska folket, åtminstone männen. Kvinnor fick inte sitta i publiken eller vara med att delta i tävlingarna.

Sokrates: är en av filosofihistoriens mest kända person. Han var en grek och levde i Athen på 400-talet före Kristus. Han ansåg att varje människa själv måste komma fram till vad som är gått och ont.

Platon: var en grekisk filosof. Han var mest känd  för idélära.

Aristoteles: var en grekisk filosof som verkade i Athen på 300-taler f.kr. Han sysslade med naturvetenskap som astronomi, fysik, biologi men också med frågor om etik, moral också om hur människor tänker.

Aristoteles: Han är från Kyrene, ca 276- ca 194 f.kr. han var vetenskaps man och diktare.

Arkimedes: Var matematiker. Han kom på hur man räknar ut cirkelns omkrets och archimeds prinsip.

Aristarchos: Han sa att solen var i centrum men det var inte många som trodde på honom. Det berodde på att Aristoteles menade att jorden var i centrum. 

Dom har varit förebilder för teatern, litteraturen, idrotten/Os, filosofin, vetenskapen och jordens omkrets

Det ända jag sett som jag vet är från Grekland är herkules.

/Tuva

Antikens Grekland

Uppdrag 5

Athen krigade mot Sparta. Dom krigade om vilken stad som skulle bli mäktigast. Kriget slutade med Athens nerdlag 405 före Kristus.

Alexander den stora var en grekisk kung som genom krig blev härskare över värlldens då, på 330-talet före Kristus största rike. Alexander ledde sin arme och vann seger efter seger. Armen tog sig tillslut till floden Indus.

Hellismen är namnet på en period under antiken, från 323-31 före Kristus. Det fanns i västra Asien och i Makedonien. Det är ett stort landområde och en period.

När Alexander den store dött delas hans stora landområde upp i flera delar som ägs av olika generaler. Generalerna blev sedan nya kungar i dom olika riskerna.

/Tuva

Antikens Grekland

Uppdrag 4

Gudar:

Athena: Var stadens beskyddande gudinna. Hona var klokhetens, vetenskapens, hantverkets och krigsgudinna. Hon var också beskyddare över kont och hantverk. Athena hade också några tempel. Hennes främsta tempel var Parthenon. Det berättas om att hon är dotter till Zeus, hon föddes ur hans huvud i full rustning.

Zeuz: Var den högste guden i den grekiska religionen. Han var åskan, blixten fruktade härskare. Men också rättvisans högste beskyddare. Hanns viktigaste heligdom var olympia. Där de olympiska spelen hölls till hanns ära. Zeus och hanns bröder delade upp värden så att Zeus fick himlen och jorden, den ena brodern fick havet och den andra fick underjorden. Zeus var gift med hemmets och äktenskapens gudinna. Hon hette Hera. Zeus var ständigt otrogen.

Poseidon: var en av Zeus bröder. Han var havet och floden gud. Han färdades över havet i en vagn som var dragen av hästar och omgiven av mindre gudar och sjöodjur Hans symbol var en bild på en treudd och en delfin. Hanns tempel låg på uddar nära vattnet.

Hades: Var en bror till Zeus. Han var underjorden och dödsrikets gud. Hades var namn på dödsrike.

Afrodite: Var kärlekens gudinna som gav liv åt hela värden. Hon sågs som en mycket vacker kvinna. Det viktigaste Afrodite templet fanns i Pafos i Cypern där Afrodite ska ha kommit fram från havets skum.

Apollon: Var blandanat musiken, läkedomens och spådomens gud. Han visades ofta som en vacker ung man omgiven av ljus som symboliserade självkännedom och behärskning viktiga inslag i den grekiska kulturen. Ett viktigt tempel till Apollon fans i delfi.

Dionysos: var vinets, berusningen och den totala lössläppthetens gud i den grekiska religionen. 

Athenarna trodde att deras stad skyddades av Athena . Athena ansågs ha uppfunnit vagnen och gett folket kunskap om skeppsbygge, vävning och tillverkning av keramik. Hon ska också ha gett Atherna olivträdet. Oliver blev Grekernas främsta handelsvara. 

Man dyrkade till gudarna genom att offra till dom. Det gjorde man i heliga lundar eller tempel.

Delfi är en helig plats, dit for man för att förutspå sin framtid. Personen som fanns där trodde man kunde spå in i framtiden.

/Tuva

Litteraturen i antikens Grekland

Grekland har ett stort arv av litteratur, det hela börjar med de två berättelserna ”Illiaden” och ”Odyssén” som båda är skrivna av den grekiska författaren Homeros. Illiaden handlar om det ”trojanska kriget” och Odyssén handlar om hjälten Odysseus resa hem från kriget, både Illiaden och Odyssén är skrivna på vers. Omkring 300 år efter att Illiaden och Odyssén hade skrivits började man istället att skriva på prosa som är motsatsen till vers och som innebär att man skriver i fri stil. Fler välkända tänkare och författare blev till, några av de mest välkända författarna från den tiden är Aischylos, Sofokles, Euripides, Aristofanes, Platon och Aristoteles.  

Aischylos var en teaterförfattare som skrev många tragedier. Han riktade mycket in sig på hur människor tänker och vad som får oss att göra vissa saker. Ett känt verk från Aischylos är Orestein, den handlar om Orestes som hämnas på sin mor och hennes älskare för att de har dödat hans far. Aischylos har haft ett stort inflytande inom dramat, han har varit ett av skälet till att dramats två grunder finns, tragedin och komedin.

En annan känd författare från den tiden var Sofokles som också var en teaterförfattare som skrev en massa tragedier, hans pjäser slutade oftast väldigt sorgligt. ”Antigone” är ett känt verk av Sofokles men även ”Kung Oidipus” är ett av Sofokles verk.  Euripides var också en känd teaterförfattare likt Aischylos och Sofokles, skillnaden mellan Euripides verk och de andra teaterförfattarna är att Euripides ofta hade kvinnor i huvudrollen. Euripides mest berömda pjäs är Medea som är en tragedi och handlar just om kvinnan Medea.

Aristofanes, en teaterförfattare som skrev många komedier med lyckliga slut. Han bodde i Athen och var emot Athens krig och även den typen av demokrati man använde. Därför handlar mycket av Aristofanes pjäser om hur vanliga människor uppmärksammar och gör motstånd mot sådant man tycker är fel. I en av hans pjäser, ”Lysistrate” går kvinnorna i kärleksstrejk för att männen ska sluta kriga.

Filosofen Platon förde vidare hans lärare Sokrates tänk om hur människor själv måste tolka och avbilda verkligheten efter deras egna uppfattning.  Det fanns alltså inte någon sann verklighet om hur värden var och hur den skulle vara. Alla Platons skrifter är skrivna som dialoger och samtal mellan personer.

En annan känd filosof var Aristoteles, efter att ha utbildat sig på Platons universitet startade Aristoteles ett eget universitet där han riktade in sig på områden som naturvetenskap, fysik och astronomi men även områden som etik och moral. Aristoteles ska haft ett jättestort inflytande med hans tänk. Han var den första som verkligen började studera naturen och hur det fungerade.

Det var i Grekland som teatern som vi vet den växte fram, det var inom skådespel med dans och körer som teatern blev vad den är. De första teatrarna handlade ofta om människors liv och om saker som svartsjuka, kärlek och hämnd. Man tävlade även i teater och skådespel i antikens Grekland, det gjorde man ofta på festivaler i guden Dionysos ära. Det var främst under våren som dramatävlingarna tog plats under fyra dagar, under de tre första dagarna spelades tre tragedi per dag sedan avslutades allt med komedier på den sista dagen.

/Ture 7A

   

Arvet från Grekland

Under antikens Grekland anordnades det första olympiska spelen. OS var viktigt för att ena det grekiska folket och under OS så var det fred mellan stadsstaterna. De anordnades var fjärde år i Olympia. Det var män som tävlade mot varandra, oftast nakna. Kvinnor fick varken delta eller vara åskådare.

Eftersom att grekerna var hade en bra utveckling i vetenskap och filosofi hade de också en del berömda vetenskapsmän och filosofer, några av de mest berömda är Sokrates, Aristoteles, Platon och Eratosthenes.  Sokrates var en grekisk filosof som levde på 400-talet före Kristus. Istället för att hitta svar på alla frågor tyckte Sokrates att varje människa skulle få tänka och tycka själv. Sokrates svarade aldrig på en fråga med ett rakt svar utan svarade alltid med en motfråga. Många inflytelse rika män störde sig på Sokrates och när det började gå dåligt för Athen blev han en syndabock. Sokrates dömdes till döden genom att få dricka en giftbägare. 

Sokrates elev Platon förde vidare Sokrates idétänk och grundade ett av västvärldens första universitet. Dit kom filosofer och vetenskapsmän för att diskutera olika frågor. Via Platons universitet utbildades många av de mest välkända tänkare, genom frågor lärde Platon sina lärjungar att själv kunna svara på frågorna. En av lärjungarna var Aristoteles, han kom att bli en av världens bästa tänkare. Det var främst områden som fysik, matematik, politik, astronomi och biologi som Aristoteles studerade. Han var även den som gjorde grunden till logiken, logiken är olika regler för hur människor drar slutsatser. Aristoteles studerade även etik och moral hos människor och om hur människor tänker.

Grekerna hade stora framgångar inom vetenskapen, en av de mest välkända vetenskapsmännen var Eratosthenes. Han var nämligen den som räknade ut omkretsen på jorden, idag vet vi att han bara räknade fel med 50 mil.  Eratosthenes studerade i Athen och när han var klar med studierna fick han möjligheten att åka till Alexandria och utbilda kronprinsen.  Han räknas som matematiska geografins grundläggare och det tack vare hans beräkning av jordens omkrets som var väldigt nära det exakta värdet. 

Antikens Grekland har haft stor inflytelse på hur vårat moderna samhälle ser ut. Bland annat inom politiken med både demokrati och diktatur, inom vetenskapen och filosofin där dom började söka svar på frågor utanför religionen. Men också inom teatern och litteraturen, dramats grunder som är tragedin och komedin är tack vare Grekland, också alla litterära verk från våran tid är grundade på Illiaden och Odyssén som skrevs av Homeros under antikens Grekland.    

Det finns även många böcker, filmer, TV-program och spel som är baserade på antikens Grekland. Bland annat böcker och filmer som Hercules, Troja och även fantasy-filmen 300 är baserade på antikens Grekland. En tv-serie som också är utspelar sig i antikens Grekland är Spartacus som just handlar om gladiatorn Spartacus. 

/Ture 7A

Maktkamper och krig under antiken

Under antikens Grekland pågick strider jämt, de grekiska stadsstaterna kände sig hotade av perserna som hade skapat ett enormt rike.  Vid byn Marathon besegrade grekerna perserna, men perserna gav inte upp. 10 år efter slaget tog sig perserna in i Athen och brände ner staden. Kriget kom sedan att avgöras vid ett sund i Salamis. Även fast perserna hade tre gånger mer skepp än grekerna lyckades grekerna segra, när grekerna hade segrat flydde de persiska skeppen och kvar blev de chanslösa persiska soldaterna på det grekiska fastlandet.

Under kriget mot perserna samarbetade de grekiska stadsstaterna och deras relation var bättre än någonsin. Men efter kriget blev det oroligt mellan de två största stadsstaterna Athen och Sparta. De började strida om vem som var mäktigast. För att kunna vinna kriget skapade de båda städerna förbund med andra städer, resultatet av kriget blev att båda städerna blev svagare och det kom även att bli Athens nederlag.

Efter kriget mellan Athen och Sparta var båda städerna väldigt svaga. De tvingades därför in i ett förbund med Makedonien som hade en väldigt mäktig armé. Makedonien skulle tillsammans med grekerna krossa perserna. Alexander den store var en av dem som fick leda en armé mot perserna. Hans armé segrade och segrade, de tog sig ända bort till floden Indus i Persien.  Innan Alexander den store dog vi 33 års ålder så grundade han kulturen hellenismen.

Hellenismen var under 300 år en av de ledande kulturerna. Den tog plats mellan 323 före Kristus och 31 efter Kristus. Eftersom att Alexander den store hade dött delades hellenismen in i nya små riken där några av generalerna blev kungar i områden där hellenismen regerade som var i sydöstra Europa, norra Afrika och sydvästra Asien. Hellenismen var grunden till att många nya städer blev till och att många nya vägar drogs i Europa och Asien. Den grekiska kulturen spreds också med hjälp av hellenismen. Vetenskapen var en viktig del i hellenismen, det var många kända vetenskapsmän under hellenismens tid, de satte bland annat jorden i centrum vilket är felaktigt vad vi vet idag. Under hellenismens tid grundade även Aristoteles ett av världens första universitet. Det ledde sedan till andra universitet där man inriktade sig på matematik och fysik istället för filosofi. 

/Ture 7A     

Tro och gudar i antikens Grekland

Mytologin var någonting som var väldigt viktigt i antikens Grekland. De hade en mängd gudar där de främsta gudarna bodde på berget Olympos. Några av gudarna som bodde där var Zeus, Poseidon, Hades, Apollon, Afrodite och Athena. Det alla gudar hade gemensamt var att de var alla odödliga. Den främsta och högsta guden var Zeus, han var himlens men också åskans gud och det är därför konstnärer ofta avbildar Zeus som de tolkar honom med en blixt i handen.

Poseidon var Zeus bror, han var även havets gud. Poseidon transporterades fram på en vagn dragen av hästar, han var även omgiven av andra mindre gudar och sjöodjur.  Även fast det sägs att alla gudar bodde på Olympos så hade Poseidon olika tempel på olika uddar vid havet. Zeus andra bror var Hades. Han var dödsrikets gud och Hades var också namnet på dödsriket.

Apollon var en annan gud som bodde på Olympos, han var bland annat musikens och läkedomens gud men även spådomens gud. Apollon var en ung man omgiven av ljus, ljuset symboliserade självkännedom.

Afrodite var kärlekens gudinna, hon var den som hade gett liv åt hela världen och tolkades ofta som en mycket vacker kvinna. Hon hade ett eget tempel på Pafos i Cypern, där ska hon ha kommit upp ur havets skum.

Athena var också en av de främsta gudarna i den grekiska mytologin. Hon var krigets, vetenskapens och hantverkets gudinna men även visdomens gudinna. Athena var staden Athens beskyddare, hon avbildades ofta med hjälm, lans och sköld. Parthenon var Athenas egna tempel på Akropolis. 

En av Zeus söner var Dionysos, han var vinets och berusningens gud. Han tillägnade mycket av sin tid till fester i hans ära. Han omgav sig av festande figurer, manliga satyrer och kvinnliga backanter. Många av Dionysos fester urartade oftast och speciellt kvinnorna kunde bli väldigt våldsamma.

Gudarna hade en stor roll hos folket i antikens Grekland och folket hade även ett stort förtroende för gudarna. Man tänkte att gudarna gav sig in i människornas liv och hjälpte till. Gudarna kunde till och med bli kära i människor och många av gudarnas barn blev ofta hjältar i människovärden. Det var också väldigt viktigt att hålla sig sams med gudarna så därför offrade man i olika tempel och lundar.

I antikens Grekland tänkte man att gudarna såg ut som människor, de var också hyfsat lika människorna i sättet. Någonting som var typiskt för gudarna i antikens Grekland var att det var lätt att göra dem arga vilket gjorde att människorna verkligen gjorde mycket för att ha en bra relation med gudarna och det främst genom offrande.

Oraklet i Delfi var en plats där man kunde rådfråga gudomen för att få vägledning. Det var främst Pythia man rådfrågade. Hon satt på en hög stol med tre ben och gav svar på människornas frågor. Pythia svarade aldrig med direkta svar utan gav svar som man själv fick tolka.  Kung Krösus av Lydien frågade en gång oraklet om han skulle ge sig in i Krig, det svaret han fick var att om han skulle ge sig i in i krig skulle ett rike falla. Kung Krösus tolkade svaret som att han skulle vinna och det rike han krigade mot skulle falla. Så blev det inte utan det var Krösus rike som föll.

/Ture 7A

Livet i antikens Grekland

Levnadsförhållandena var mycket olika i Athen och Sparta. I Athen var skillnaden stor mellan rika och fattiga, rika familjer bodde ofta i lyxiga hus med många rum där slavarna gjorde allt hushållsarbete. Däremot i de fattiga familjerna kunde det vara en kamp för att kunna överleva och försörja sig varje dag. För männen i Athen var det väldigt viktigt att man kunde försörja familjen men man skulle också kunna föra diskussioner inom bland annat politik och filosofi, det var också mannens uppgift att handla mat. Mer inflytelserika män skulle även delta i olika politiska möten medans de fattiga männen skulle jobba som till exempel hantverke, bagare, byggare eller bonde. De rika männen skulle inte hålla på med grovarbete då det ansågs onödigt.

I Athen var det kvinnornas uppgift att sköta hemmet, de skulle bland annat sy, väva och laga mat. Kvinnan hade också i uppgift att föda barn, främst pojkar så att det kunde föra vidare släkten.  I de rika familjerna där det fanns slavar var det kvinnans uppgift att ge slavarna arbetsuppgifter. Kvinnorna hade inga politiska rättigheter i Athen, de var även tvingade att ha en förmyndare som bestämde över dem. Förmyndaren över kvinnan var först pappan, sedan kvinnans man och oftast kom även den äldsta sonen att bli kvinnans förmyndare. Kvinnorna i Athen skulle även offra och be till husgudarna. Men det fanns friare kvinnor i antikens Athen, de var om man till exempel var dansare, musiker eller läkare.

    

Barnen var viktiga i Athen då de skulle föra släkten vidare. Kvinnorna uppfostrade barnen medans mannen var och jobba. Rika barn fick gå i skola och lära sig att skriva och läsa, men det var bara pojkarna som hade möjlighet att gå i skola. Flickorna fick ofta lära sig läsa och skriva av sin mamma och i rika familjer kunde det även vara en husslav som lärde ut flickorna. I fattiga familjer fick barnen inte gå i skola, pojkarna fick lära sig sitt pappas yrke medans flickorna fick lära sig att sköta allt hushållsarbete.

I Athen bodde man i enkla små hus längs olika gator, så bodde de fattiga främst. De rika bodde istället i stora stenhus med gården i centrum, huset värmdes upp av stora värmefat. Det var också vanligt att man hade en butik i anslutning till huset där man kunde sälja saker som man inte behövde.

I Sparta såg vardagslivet mycket olikt ut mot vad det gjorde i Athen. I Sparta var militären viktigt och unga pojkar värvades till soldater redan vid 7 års ålder. Männen var antingen ute och krigade eller tränade största delen av tiden, det gjorde att de sällan hade tid att vara hemma. Tack vare att männen sällan var hemma var det kvinnorna som fick ta hand om det mesta i Sparta. Till skillnad från kvinnorna i Athen så hade kvinnrona mycket mer frihet i Sparta. Där fick kvinnorna delta i olika aktiviteter utanför hemmet och även olika politiska möten. 

I Sparta var det viktigt att kunna leva enkelt, därför tränades unga pojkar till att kunna klara hunger, köld och törst. Flickorna tränades också så att det skulle bli fysiskt starka, de fick även lika mycket mat som pojkarna vilket inte var fallet i Athen. I skolan fick Spartanerna inte lära sig att läsa och skriva så därför kunde största delen av Spartas befolkning varken läsa eller skriva.  I Sparta bodde man i likande bostäder som i Athen, de rika hade det bättre och bodde i stora stenhus medans de fattiga bodde längs trånga och smutsiga gator i små hus.

/Ture 7A

Athen och Spartas styre

De två största stadsstaterna i antikens Grekland var Athen och Sparta, de här var även de två mäktigaste stadsstaterna. Den största skillnaden mellan Athen och Sparta var deras styre, Athen var en självklar demokrati medans Sparta var mer åt en diktatur.  Även fast det bara var män som hade rösträtt och politiska rättigheter räknades Athen ändå som en demokrati, inte heller slavar hade  politiska rättigheter. Närmare 40 000 av Athens befolkning på 300 000 invånare hade rösträtt, alla män. Några män valdes ut genom lottning till ämbetsmän som skulle kunna genomföra och organisera alla beslut.  Sedan fanns ett råd som tog alla beslut, rådet bestod främst av inflytelserika män. Det fanns även en folkförsamling som motsvarar riksdagen i dagens Sverige. Genom direkt demokrati kunde medborgarna som i det här fallet var en viss del män också påverka.

I Sparta däremot användes en typ av diktatur. Det var främst två kungar som styrde men som i Athen fanns det även ett råd, en folkförsamling och några ämbetsmän.  Skillnaden var att man hade en elit som kallades för ”Spartiaterna”, Spartiaterna höll de så kallade heloterna som slavar. Heloterna utgjorde 90% av befolkningen och det var de som skötte jordbruket i Staden. I Sparta hade man en enklare livsstil än vad man hade i Athen, tack vare deras starka militäriska övertag var Sparta tillsammans med Athen de mäktigaste stadsstaterna.

Många av de politiska nyckelorden kommer just från antiken. Demokrati kommer från det grekiska ordet demon som betyder folk och kratein som betyder härskare och det är just det som demokrati handlar om, folkstyre. Demokratiska beslut tas oftast beroende på vad majoriteten tycker. I politik finns två typer av demokrati, direkt demokrati och indirekt demokrati. Direkt demokrati är när alla får vara med och bestämma bland annat med folkomröstning men det kan också vara till exempel handuppräckning. Indirekt demokrati är när man väljer ut representanter som får ta besluten. Ett annat ord för indirekt demokrati är representiv demokrati.  

Ett annat politiskt ord som kommer från antiken är monarki. Monarki är när man har ett kungligt styre, alltså att man har en drottning, kung eller kejsare som regerar.  Sverige är ett exempel på monarki även fast kungahuset inte har någon makt i de politiska frågorna.  Det som är speciellt i en monarki är att man ärver makten, oftast är det äldsta barnet som får ärva tronen.

Diktatur är också ett ord från antiken som betyder att en person eller en grupp har all makt. Till skillnad från monarkin är en diktatur i de flest fall en tidsbegränsad period men det finns också diktatorer som ärver sin makt likt i monarkin. Det var främst i antiken som en diktatur med tidsbegränsad regeringsperiod förekom. I det romerska riket var en diktatur en laglig form av regim men numera syftar en diktatur mer på en olaglig form av styre.

Folkförsamling är en typ av riksdag, i antikens Grekland bestod folkförsamlingen av en grupp fria män som tillsammans tog beslut och stiftade lagar. Männen samlades på en kulle intill varje månad, alla hade varsin åsikt och de fick säga vad de ville så att de tillsammans kunde diskutera. Sedan fanns det också ett råd som i huvudsak hade den största makten. Rådet tog besluten med hjälp av de andra makthavarna. I antiken bestod råden bara av män, ofta rika med högt inflytande.

 

Det var främst männen som hade makten i Athen och Sparta, och det tack vare deras rösträtt. I Athen hade bara män som var födda där rösträtt. Män som bodde i Athen men inte var född där hade inte heller någon rösträtt.  Slavar hade inte heller någon rösträtt eller politiskt inflytande varken i Athen eller i Sparta.  I Sparta hade bara inflytelserika män rösträtt och dom hade bara möjlighet att rösta ja eller nej på kungarnas och rådets beslut. I Sparta fanns även så kallade periokier som bytte ut sin rösträtt, oftast mot mat.  Heloterna som var jordbrukare hade inte heller rösträtt i Sparta även fast de utgjorde 90% av befolkningen. 

I dagens Sverige har alla över 18 år rösträtt men i Athen som var en självklar demokrati hade varken kvinnor eller slavar rösträtt. I Sparta hade bara en jätteliten del av folket rösträtt och de som fick bestämma var rådet och kungarna.  Men idéen om att folket skulle få vara med och bestämma gjorde i alla fall Athen till en demokrati.  En sak som styret i dagens Sverige och i antikens Grekland har gemensamt är att barn inte har någon rösträtt, en annan likhet mellan antiken och dagens samhälle är att män har den största makten i samhället.

/Ture 7A

Antikens Grekland, uppdrag 7

Uppdrag 7

Under antiken växte vår tids teater fram.  De populäraste teatrarna blev tragedier och komedier. En tragedi är en allvarlig teaterpjäs med sorgligt slut och en komedi är en rolig teaterpjäs med lyckligt slut. Det finns många kända grekiska författare från den här tiden som till exempel Euripides, Aristofanes, Homeros, Aischylos och Sofokles. Under den här tiden var det nästan bara män som var författare. Epik, lyrik och drama var tre olika former av texter som utvecklades under antiken.

Euripides var en känd författare från antiken som föddes kring 480 före Kristus och dog 406 före Kristus. Han skrev många tragedier och de flesta hade kvinnor i huvudrollen. En av hans kändaste berättelse heter Medea.                                                                                                                                                                  Aristofanes var en annan känd grekisk författare, men han skrev många komedier. Han föddes kring 445 för Kristus och dog 385 före Kristus. En känd berättelse han gjort heter Lysistrate.                                                                                                                                                      Homeros var en författare som sägs ha varit blind och han ska skrivit diktverken Odyssén och Iliaden. Men det är inte säkert att han har skrivit dem eller om han ens fanns.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      

Aischylos var en författare som föddes i Grekland 525 före Kristus och dog 456 före Kristus. Mest skrev han tragedier som ofta handlade om vad som styr människor. Ett känt verk han har gjort är Orestien.                                                                                                                            Sofokles skrev många tragedier och levde mellan 496 och 406 före Kristus. Han var också politiker i Athen. Ett känt verk av Sofokles är Antigone som skrevs 442 före Kristus.           

Under den här tiden började teatrarna handla mer om människan och mindre om gudarna. De hade många utomhusteatrar med imponerande akustik. Teatrarna kunde rymma över tiotusen människor men ändå hörde de som satt högst upp. En utomhus teater som är en av de bäst bevarade är Epidauros som byggdes i mitten av 300-talet före Kristus.

/Emma

Antikens Grekland, uppdrag 6

Uppdrag 6

Från antikens Grekland lever mycket kvar idag som till exempel Olympiska spelen, politik, arkitektur, konst, deras teater, litteratur, matematik och vetenskap.I vissa stadsstater i antikens Grekland som till exempel Athen hade de demokrati. Även om deras demokrati bara omfattade män som var född i den staden så har betydelsen att alla ska få vara med och bestämma om hur landet man bor i ska styras levt vidare.                                                                                                                                  

Under antiken var Olympiska spelen var fjärde år i Grekland från 776 före Kristus. Det var bara män som fick delta och kvinnor fick inte heller sitta i publiken. De Olympiska spelen enade alla män och under tävlingarna var det fred mellan stadsstaterna. Första OS i modern tid var i Athen 1896. Idag är Olympiska spelen den största idrottstävlingen i världen, men idag finns det många fler grenar att delta i än under antiken.

Filosoferna i antikens Grekland gjorda många fantastiska upptäckter som vattnets kretslopp och att jorden var rund. Eratosthenes räknade även ut jordens omkrets. Filosofen Sokrates som levde under antiken trodde att kunskap måste visas med en grundlig undersökning. Filosoferna trodde inte att det var gudarna som låg bakom allt som hände. Men när Sokrates sa att människan själv måste pröva vad som är rätt och fel tvingades han tömma en gift bägare.

Sokrates elev Platon förde Sokrates kunskap vidare efter hans död. Platon skrev mycket om Sokrates filosofi. Platon grundade ett universitet i Athen. Där började Aristoteles som blev en av världens största vetenskapsmän. Men Aristoteles och Platon tyckte ofta olika, därför startade Aristoteles en egen skola. Det är efter Aristoteles vi har delat in kunskapen inom olika ämnens områden som politik, matematik, astronomi, biologi och fysik.          

/Emma           

Antikens Grekland, uppdrag 5

Uppdrag 5

Under 400-talet före Kristus fanns det ett stort rike som hette Persien och de hade växt sig stora genom krig och erövringar.  Även grekerna blev hotade av perserna, men lyckades besegra de i ett slag 490 före Kristus. Efter det gav perserna inte upp och skickade en ännu större armé. Men grekerna segrade även den gången.

Kriget mot perserna gjorde att stadsstaterna i Grekland samarbetade mer än tidigare. Men när kriget mot perserna var slut började kampen mellan Athen och Sparta om vilken stadsstat som var mäktigast. Krigen gjorde de grekiska stadsstaterna svaga och tvingades därför att bilda ett förbund med Makedonien. De grekiska stadsstaterna och Makedonien skulle tillsammans erövra det persiska riket. Armén styrdes av Alexander den store.

De vann kriget mot perserna och Makedoniens rike blev enormt efter alla erövringar. Men när Alexander den store var 33 år dog han av en febersjukdom. Efter det delades riket upp och öst och väst blandade sina kulturer. Det gjorde att den grekiska kulturen spred sig och handeln ökade. Den grekiska kulturvågen kallades hellenismen.

Hellenismen varade från 323 till 31 före Kristus. Kulturen spreds sig från Grekland till områden runt medelhavet och västra Asien. Kulturen spreds via skolor, teater och när nya städer byggdes. Den grekiska kulturen blandades med den lokala kulturen i Asien och Egypten. Ordet hellenismen kommer från ordet Hellas som betyder Grekland.

/Emma

Antikens Grekland, uppdrag 4

Uppdrag 4

I antikens Grekland trodde de på flera olika gudar och de var tvungen att hålla sig väl med gudarna som påverkade deras liv på olika sätt. Hur de påverkade deras liv berodde på gudarnas humör. Gudarna bodde uppe på berget Olympos. De var väldigt lik människorna. De såg ut som människor, hade mänskliga känslor och var lätta att förarga. Gudarna begav sig ofta ner till människorna för att hjälpa och straffa dem. Människorna dyrkade gudarna genom att offra i deras ära i heliga lundar och tempel. Några av gudarna de trodde på var Zeus, Poseidon, Hades, Apollon, Afrodite, Dionysos och Athena.

Zeus var den högste guden och var åskans och blixtens härskare. Olympiska spelen hölls till hans ära och olympiska spelen var i Olympia som var Zeus viktigaste helgedom. Zeus hade två bröder och det var gudarna Hades och Poseidon. De delade upp jorden så att Zeus fick himlen och jorden, Hades underjorden och Poseidon havet.                                                                                                                                           Poseidon var alltså havets gud, men han var även jordbävningarnas gud. Poseidon var far till cyklopen Polyfemos som dödes av Odysseus. Då blev Poseidon arg och försvårade färden hem för Odysseus och om det står det i diktverket Odyssén.                                                       Hades var gud över underjorden och dödsriket som även också kallades Hades.                 

Apollon var solens, ljusets, klarhetens, vetenskapernas, idrottens, ungdomens, hämndens, pestens och konstens gud. Apollon var ledare för de nio muserna som var döttrar till Zeus.                                                                                                                                                             Dionysos var gud över vinet, berusningen och den totala lössläppthetens gud. Afrodite var kärlekens gudinna. Hon var gift med smideskonstens gud Hefaistos och krigsguden Ares.                                                                                                                                                          Athena var krigsgudinna och beskyddare av konst och hantverk. Hon beskyddade även stadsstaten Athen. Parthenon i Athen var hennes främsta tempel.

Oraklet Delfi var en helig plats, dit folk gick för att fråga om framtiden som oraklet ansågs kunna se. Under Antiken ansågs Delfi som världens medelpunkt och inga greker vågade ta några avgörande beslut utan att ha frågat oraklet.

Grekerna trodde att vars man kom efter döden berodde på om man följt gudarnas påbud. Om man hade gjort det kom man till paradiset. Men de flesta kom till ett skuggland och en del till helvetet hos Hades.

/Emma

Antikens Grekland, uppdrag 3

Uppdrag 3

Athen

I Athen bodde de fattiga i enkla hus gjorda av soltorkat tegel medan de rika bodde i Stenhus med en gård runt om. Kvinnorna var mest i hemmet där de skulle göra det mesta hushållssysslorna som tillexempel laga mat, sy kläder, offra till hemmets skyddsgudar, ge slavar uppgifter och föda och uppfostra barn. Kvinnan hade först sin far som förmyndare och sen sin man. Hon fick nästan aldrig lämna hemmet och fick inte delta på aktiviteter. Men musiker, danserskor, poeter, läkare levde friare liv än andra kvinnor.                                                                                                                                                   Mannen var nästan aldrig hemma. De försörjde familjen, handlade mat, deltog i politiska möten, diskuterade politik och filosofi och gick på teater och idrottstävlingar. De rika männen kunde gå till gymnasier för att träffa andra rika män och diskutera politik eller filosofi. De fattiga männen kunde arbeta som hantverkare, bagare, byggnadsarbetare eller bönder.    

                                                                                                                                                                 För att föra släkten vidare var barn viktiga, men många dog. Flickorna skulle lära sig hushållssysslor av sin mor yrke och pojkarna skulle lära sig sin fars yrke. I rika familjer fick flickorna lära sig läsa och pojkarna fick gå på privatskola. När pojkarna var 8 år skickades de till militärskola.                                                                                                                                       Av Athens befolkning var en tredjedel slavar. De flesta var krigsfångar som nästan inte hade några rättigheter. De fick jobba i silvergruvor, hamnar, jordbruk eller i hem där de gjorde hushållssysslor.

 

Sparta

Trots att Sparta och Athen låg nära varandra levde man på ett annorlunda sätt i Sparta. I Sparta var befolkningen indelad i tre klasser som var spartiaterna, perioikerna och heloterna. Spartiaterna var den styrande klassen där männen hade rösträtt. Perioikerna var mellanklassen och de hade ingen rösträtt men var fria. De arbetade ofta med hantverk. Heloterna var den lägsta klassen och hade ingen rösträtt. De var bönder som betalade halva sin skörd till spartiaterna.

För att Sparta skulle få en stark armé skickades pojkarna när de var 7 år till militärskola och var färdiga soldater när de var 20 år. De tillhörde armén till de var 60 år och kvinnan fick leva hemma själv medan mannen var i krig eller på militärskola. Därför hade kvinnan ganska stor frihet.  De kunde delta i aktiviteter utanför hemmet och hade mycket ansvar i hemmet.

/Emma

Antikens Grekland, uppdrag 2

Uppdrag 2

De två största stadsstaterna i Grekland under antiken var Athen och Sparta. Athen styrdes demokratiskt, men för dem var inte demokrati på samma sätt som för oss i Sverige idag. Kvinnor, barn, slavar och män som inte var födda i Athen fick inte rösta. Av Athens 300 000 invånare räknades bara 40 000 av de som medborgare med rösträtt. Männen med rösträtt tillhörde stadens folksamling och träffades nästan varje månad för att diskutera och säga sina åsikter. Tjänstemän som valdes genom lottning genomförde besluten, men de fick inte ha tjänsten längre än ett år.                                                                                                                                                

Sparta styrdes av två kungar och det äldstes råd. Rådet bestod av 28 män som tillsammans med de två kungarna gav förslag om hur staden skulle styras. Alla män över 30 år och som var spartaner fick rösta ja eller nej till deras förslag.

I Athen och Sparta fick inte kvinnor, slavar, barn rösta och inte heller män som inte var föda i Athen eller Sparta. Männen med rösträtt i Athen hade mer att säga till om än männen med rösträtt i Sparta för männen i Athen diskuterade tillsammans sina åsikter. Medan männen i Sparta bara fick rösta ja eller nej till kungarnas förslag.

Idag i Sverige får alla medborgare över 18 år får vara med och rösta på vilka som ska styra vårat land, oavsett vilket kön eller vars man kommer ifrån. Man kan bli medborgare i Sverige genom en ansökan om man kommer från ett annat land, vilket man inte kunde i varken Sparta eller Athen. Där var man bara medborgare om man var född i den stadsstaten.

 

/Emma

Antiken uppdrag 7

Större delen av litteraturen var muntlig. Sagoberättare och sångare vandrade runt och berättade sådant som de lärt sig utantill från andra. Ofta hade berättelserna gått från generation från generation. Exempel på sådana berättelser är myter, fabler, epos och dikter. En av dem mest välkända författarna är Homeros som skrev Iliaden och åtminstone inspirerade odyssén. Det sägs att Homeros var blind och fick hjälp av en pojke som hjälpte han hitta fram Det anses att Iliaden är det äldre av verken och att Odyssén författades några årtionden senare. De beskriver händelser under och kring det trojanska kriget. Iliaden utspelas under själva kriget och Odyssén under en av de grekiska hjältarnas, Odysseus, hemfärd från kriget. De är omfångsrika diktverk Iliaden omfattar cirka 16 000 verser och Odyssén cirka 12 000. De homeriska eposen hade ett mycket stort inflytande på antikens grekiska kultur. Iliaden skrivs det om trojanska krigets tionde och sista år. Akilles, den tappraste bland grekerna, drog sig efter ett bråk med överbefälhavaren Agamemnon i vrede ur striden. När hans vän Patronlos dödades av den trojanske prinsen Hektor kastade sig dock Akilles in i drabbningen på nytt och fällde Hektor. Efter att Akilles har dödat Hektor så dör Akilles av en pil i hälen det enda stället på kroppen som kunde döda han.

Sofokles var en grekisk dramatiker och tragediförfattare på 400-Talet före Kristus. De mest berömda av Sofokles tragedier är de om Oidipus och Antigone. Sofokles tävlade i ungefär 30 dramatiska tävlingar och han vann ungefär 24 stycken och slutade aldrig lägre än på andra plats. Det här är en liten beskrivning om Oidipus. Kungaparet i Thebe får av ett orakel reda på att deras nyfödda son ska komma att döda sin far och gifta sig med sin mor. En herde anlitas därför till uppdraget att lämna honom att dö ute i vildmarken, långt ute i vildmarken lägger herden ner det lilla barnet och lämnar barnet att dö. 

Antikens Grekland uppdrag 7

Uppdrag 7

Homeros var en känd författare i Antikens Grekland. Han skrev Iliaden och Odyssén.

Odyssén handlar om hjälten Odysseus som straffas av gudarna med att irra omkring på havet helt ensam.

Iliaden är ett epos (berättelser som är skrivet på diktform) som handlade om det trojanska kriget.

Teatern började i Grekland för cirka 2500 år sedan. Från de gamla och religiösa skådespeleriets som har drivits av dans och körer utvecklas teatern. Skådespelen handlade mer om människan och mindre om gudarna. Det handlade om människans liv: kärlek, svartsjuka, godhet och hämnd. Tragedier och komedier var väldigt populära. En känd tragedi var Medea av Euripides och en känd komedi var Lysistrate av Aristofanes.

Utomhusteatern var ett imponerande bygge eftersom att Akustiken var så bra att skådespelarnas röst hördes lika tydligt som om man satt högst upp på bänkarna eller om man satt längst ned på bänkarna. Det kunde även rymmas över tiotusen människor på teatern.

Uppdrag 7 Antikens Gekland

uppdrag 7:

teatern  och skådespeleriet handlade för det mesta om människan och människans liv tex om: kärlek, svartsjuka, godhet och hämnd. teatrarna var bestående av dans och körer. Där de utspelade teatrarna  var en byggnad som hade riktigt bra ljud då man hörde nästan lika br högst upp på läktaren som lägst ner och byggnaden kunde hålla upp till ca 12000 personer. Några kända komedier och tragedier var Medea av Euripides och Lysistrate av Aristofanes. Euripides föddes ca år 480 fr kr och var en man som skrev teatrar som ofta var tragedier. Ofta i hans pjäser var huvudpersonerna kvinnor som visade människorna vad som hände om man gjorde något dåligt, Han dog år 406 fr kr.

Aristofanes var också en teaterförfattare och han gjorde komedier  som handlade om människans motstånd mot sånt de tyckte var fel. Aristofanes levde mellan 445- 385 fr kr.

Uppdrag 7- Antikens Rom

Uppdrag 7- sista uppdraget

Redan på 600-talet före Kristus hade romarna (via etruskerna) tagit över skriften från grekerna, men använde den från början bara till lagar och andra administrativa saker.

Under romerska tiden var författarna särskilt duktiga på lyrik, dikter. En man kallad Catullus skrev kärleksdikter till Lesbia. En annan som också skrev kärleksfulla dikter och dikter om det glada livet i Rom var Ovidius. Ovidius hade ganska stort inflytande över lyriken även efter antikens storhetstid lik den betydelsefulla diktaren Horatius.

Det var inte bara dikter som romarna var duktiga på utan det skrevs också historier som var en viktig from av romersk litteratur. Tacitus (som jag kommer berätta mer om lite senare i inlägget) såg skillnaderna mellan de enkla levnadssätten och jämförde det med rika romares slappa lyxliv. Cicero var även han känd för sina politiska tal och brev som han gav ut som böcker. I slutet av antiken skrev många kristna tänkare på latin.

Romarna skapade inte så jättemånga stora verk på vers. Men en var Aeneiden av Vergilius. Det räknas som Roms nationalepos och handlade om myterna kring hur Rom grundades.

Teater och pjäs- de två romerska pjäsförfattarna Plautus och Terentius skrev ett stort antal komedier som blev mycket populära.  Även teater & drama var influerat av grekerna. Teatern var en form av underhållning som grundande yttrade sig genom hästkapplöpning och boxning. Ofta spelades komedi och tragedi. Inom komedin fanns två olika områden som skiljde de åt, en var kallad ”fabula palliata” och handlade om de grekiska ämnena medan den andra kategorin inom komedin var ”fabula crepidata” som innefattade grekiska original som bearbetades av skådespelaren och regissören på det romerska viset. Alltså var de flesta pjäserna grekiska men det fanns även de som skapade egna då de romerska pjäserna handlade om samhället medan de grekiska handlade mer om religionen. Den antika romerska teaterbyggnaden var en sammanhängande byggnad där det bland annat fanns ett uppbyggt åskådarrum, en bred och låg scen som var riktad mot en skulpterad fond vars stolpe höll upp taket över åskådarplatsen. Teaterbyggnaden har varit väldigt viktig för framtida teaterbyggnationer och har influerat till mycket. Själva teaterframförandet var mycket viktig för folket och de spenderade mycket tid på den, inte bara för att sprida den romerska kulturen utan även för att avleda från det politiska i samhället.

Lite mer specifikt om några författare:

• Vegetius- romersk författare lik de andra, han var verksam inom skrivandet i slutet av 300-talet. Han har bland annat skrivit en text som på svenska kallas ”sammandrag om krigskonsten”, texten utnyttjades som militär lärobok ända in på 1800-talet.

• Tacitus- föddes 55 år efter Kristus och kommer möjligtvis från ett riddarsläkte i södra Gallien. På 70- talet studerade han i Rom & senare inledde han en politisk karriär där han vart konsul. När nästa konsul (som kom att bli diktator) kom till makten fick Tacitus lov att hålla på sina skrifter och sen när denne konsul störtas (eller vad som egentligen nu hände, när diktatorn dog i alla fall) kunde han börja sin riktiga karriär som författare. Tacitus inledde sin storslagna karriär med att skriva tre korta texter. Texterna handlade om livet i romerska riket under Augustus tid ända fram till år 97 då Tacitus själv fick avgå tronen till diktatorn (som jag skrev om nyligen). Han skrev även om hur folket inte fick säga vad de ville under en viss tidsepok och om hur viktigt det var att talkonsten levde vidare. Tre av hans mindre verk finns översatta på svenska, en av Per Persson och de två andra finns översatta av Bertil Cavallin.
• Suetonius- levde från år 76-138 efter Kristus då han skrev många texter, dock finns två sparade till vi i eftervärlden. Dessa texter skrev han på både grekiska och latin. En av hans två sparade verk handlar om tolv kejsares liv, från Ceasar till och med Domitanius.

Avslut

Och där slutar det, med Domitanius som sista konsul i det romerska riket, i alla fall det jag har läst om. All denna fakta som jag haft i varje inlägg kommer från NE och från allra första början dessa författare från romerska riket. Men frågan är, stämmer all den fakta vi får ut av dessa författare?

Det kan vi inte ta förgivet eftersom att alla i grund och botten har egna värderingar så kan det mycket väl vara så att några av dessa antika författare valt att kanske inte ta med (antingen) de bra eller dåliga sidorna av riket, personer i riket, handlingar som sker osv osv… Det vet ju bara de som levt i antikens Rom säkert.!? Tack för mig😊

Av: Tilde