Maktkamper och krig under antiken

Under antikens Grekland pågick strider jämt, de grekiska stadsstaterna kände sig hotade av perserna som hade skapat ett enormt rike.  Vid byn Marathon besegrade grekerna perserna, men perserna gav inte upp. 10 år efter slaget tog sig perserna in i Athen och brände ner staden. Kriget kom sedan att avgöras vid ett sund i Salamis. Även fast perserna hade tre gånger mer skepp än grekerna lyckades grekerna segra, när grekerna hade segrat flydde de persiska skeppen och kvar blev de chanslösa persiska soldaterna på det grekiska fastlandet.

Under kriget mot perserna samarbetade de grekiska stadsstaterna och deras relation var bättre än någonsin. Men efter kriget blev det oroligt mellan de två största stadsstaterna Athen och Sparta. De började strida om vem som var mäktigast. För att kunna vinna kriget skapade de båda städerna förbund med andra städer, resultatet av kriget blev att båda städerna blev svagare och det kom även att bli Athens nederlag.

Efter kriget mellan Athen och Sparta var båda städerna väldigt svaga. De tvingades därför in i ett förbund med Makedonien som hade en väldigt mäktig armé. Makedonien skulle tillsammans med grekerna krossa perserna. Alexander den store var en av dem som fick leda en armé mot perserna. Hans armé segrade och segrade, de tog sig ända bort till floden Indus i Persien.  Innan Alexander den store dog vi 33 års ålder så grundade han kulturen hellenismen.

Hellenismen var under 300 år en av de ledande kulturerna. Den tog plats mellan 323 före Kristus och 31 efter Kristus. Eftersom att Alexander den store hade dött delades hellenismen in i nya små riken där några av generalerna blev kungar i områden där hellenismen regerade som var i sydöstra Europa, norra Afrika och sydvästra Asien. Hellenismen var grunden till att många nya städer blev till och att många nya vägar drogs i Europa och Asien. Den grekiska kulturen spreds också med hjälp av hellenismen. Vetenskapen var en viktig del i hellenismen, det var många kända vetenskapsmän under hellenismens tid, de satte bland annat jorden i centrum vilket är felaktigt vad vi vet idag. Under hellenismens tid grundade även Aristoteles ett av världens första universitet. Det ledde sedan till andra universitet där man inriktade sig på matematik och fysik istället för filosofi. 

/Ture 7A